Idag ringde min pappa klockan 8. Man blir orolig ibland när människor hör av sig vid märkliga tillfällen. Man hoppar till. En sekund. Han ville komma ner och byta däck åt mig. Jag blev så glad och rörd, han skulle ta med min storebror också. Så skulle allt gå snabbt och jag skulle sätta igång kaffet.
På två timmar var de framme. Vi hade så roligt, alla bytte däck och skrattade, skojade. Pappa och storebror gnabbades lite och var sura på varandra så jag sa åt dem att ge mer kärlek och glädje till varandra. Tänk om denna dag är den sista. De skrattade och blev lite trevligare i tonen. Sedan drack vi kaffe och pratade lite om morbror. Om att han skulle kolla hjärtat och att han verkat trött. Sedan åkte pappa och bror vidare.
Efter kanske 15 minuter ringer min bror. Det kändes märkligt eftersom de nyss hade åkt. Varför ringer han? Har det hänt något? Man blir orolig när någon ringer när de inte ska ringa. Jag hoppade till. Tänkte "pappa" men sedan sa storebror att vår morbror hade fått hjärtinfarkt! Tårarna kom. Alltså vad allt kan förändras på så kort stund. Min moster, min mamma och nu min morbror. Så plötsligt fick de lämna oss.
Plötsliga samtal vid märkliga tider är inte min favorit.
Det var alldeles för tidigt. Vi tänker på dig och din familj idag.
Ta hand om varandra! Kram!
